torsdag 25 april 2013

Mordet på Caesar


 
Nu är vi i Rom en liten tid efter att Caesar blev mördad och har lyckats få tag på ett vittne till mordet, en av Julius Caesars tjänare, Vilius Cisori. Han har berättat att han såg elva eller tolv män som överföll honom. Han kände inte igen någon utom Brutus själv, Caesars vän och efterföljare bland mördarna. Tjänaren vittnar om att Caesar dog snabbt efter många dolkslag från mördarna.
– Jag var på väg mot Pompejus teater, när jag såg kejsaren gående mot teatern. Några sekunder senare visade sig en medelålders man. Han överföll Caesar, slet av honom hans toga och stötte sin dolk i honom. Sedan följde ett dussin andra män efter och stötte gång på gång sina dolkar i kejsaren. Då sprang jag därifrån, för att berätta om mordet, men nu är jag rädd för att mördarna dödar mig också, ifall de såg mig, sade Cisori, tjänare och vittne om mordet och tittar sig omkring, som om han väntar sig en dolk blixtra till.
– Men när Brutus visade sig, drog kejsaren sin toga över sig och utropade något på grekiska, lät det som, tillägger vittnet efter en stund.

Vi lämnar tjänaren efter intervjun och försöker få tag på en av de 900 männen i senaten för en intervju. Det låter enkelt, men det blir svårt. Sent på kvällen finner vi Allectius Minero, en rätt så högt ansedd man i senaten, som vågar ställa upp på en intervju. Men han ställer bara upp på grund av en skinnpåse full med romerska dinarer vi erbjuder. Han leder oss till hans hus, stänger dörren väl och nästan viskar till oss, fast ingen utomstående skulle kunna höra samtalet.
– Först, innan du ställer dina frågor, ska du veta att jag, om jag får reda på att ni har spridit ut detta, kan anställa en mördare när som helst, säger han innan vi kan sätta igång.



– Jag blev tillfrågad för några månader sedan att gå med i en sammansvärjning mot Caesar och jag gick med, eftersom jag, som många andra märkte att Caesar hade roffat åt sig nästan all makt från senaten. Vi var runt sextio personer i sammansvärjningen, men jag själv var bara med i bakgrunden. De funderade på flera sätt att mörda Caesar och det var bråttom, innan kejsaren åkte på sitt fälttåg mot Parthien. Marcus Tullius Cicero gjorde upp en liten plan om att ordna ett ”möte” för senatorerna i Pompejus teater och övertala Julius att komma dit. Där planerade de att döda honom, en grupp män med dolkar utsågs. Då ändrade jag mig och försökte långsamt dra mig ur, utan att det märktes, berättar senatoren Minero.


– Kan du säga några som var med i mordet? frågar jag försiktigt, men han skakar på huvudet och säger att det är för riskabelt att säga. Än en gång får vi ta emot hotet om att han kan mörda oss, om vi läcker ut det, men jag försäkrar honom om att jag kommer från ett land långt borta och att vi inte är intresserade av att läcka ut det i Rom. Det är ju förstås sant, vi bor inte bara långt borta geografiskt, utan också i tiden...
/Robin och Aron

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar